GUTNISKA / GUTAMÅL

 

      beskrivning     forngutniska      grammatik     ordlista     egenheter        länkar

                                           

 

Gutniska är ett språk som sedan gamla tider talats på Gotland. Gutniskan har placerats på den östskandinaviska språkgrenen jämte danska och svenska, trots att det faktiskt många gånger påminner mer om vissa västskandinaviska språk såsom isländska och vissa norska dialekter.

 

Ursprunget

Gutniskans språkliga ursprung finns att hitta i forngutniskan – ett forntida språk jämte fornnorska, fornsvenska, forndanska och fornisländska. Inom språkforskningen delar man in världens språk i olika grupper och grenar, och när man kommer till de skandinaviska språken så ingår de alla (utom finskan) i en och samma språkgrupp, och många gånger kallar lingvisten dessa språk för skandinaviska dialekter eftersom de ligger så nära varandra i släktskap. 

   Man kallar ofta gutniskan för en svensk dialekt eller ser den som en avart av rikssvenskan. Ja, definitionen dialekt kontra språk kan vara väldigt knepig att reda ut, och vad som idag avgör vad ett språk är, är ju oftast om det används både i tal och skrift. Man kan också säga att det hänger en hel del på språkets talare - huruvida de vill att det skall kallas ett språk eller ej - men det finns definitivt ingen regelbok som säger vad som får lov att kallas ett språk eller inte. Språkforskningen har accepterat forngutniska som ett separat språk jämte de andra fornspråken, men däremot är man inte alltid riktigt lika överens om den modernare gutniskan. Frågan är: om dagens gutniska inte är ett språk, men forngutniskan är det, när upphörde den då att vara ett språk? Svaret måste bli att den aldrig gjorde det, skillnaden är bara att den idag inte används fullt ut som ett. Sorgligen har det saknats starka representanter för gutamålet och dess hävd under åren varför språket och dess ursprung ofta missframställts.

 

Skriftspråk

Gutniskan användes tidigare i skrift under hela medeltiden fram till 1600-talet då danskan följt av svenskan blev de dominerande språken. Gotlands officiella språk var i skrift och tal gutniska, och trots att man upphörde att bruka gutniskan skriftmässigt i större utsträckning så fortsatte det ändå att användas som talspråk. Att den sedan kunde överleva så pass oförstört kan väl nästan betecknas som ett mirakel, men påvisar ändå att gutniskan måste ha haft en ganska god styrka som språk. Sedan 1700-talet och framåt gjordes vissa nedteckningar på gutniska men bara sporadiskt..

 

Gutniskan idag och imorgon

Idag ser nog många gutamålet som ett bondespråk, och att det är ett omodernt och många gånger lite fånigt och komiskt språk. Detta är ju ingen konstighet - först och främst har alla folkmål inom Sveriges gränser fått bära denna börda, något som säkerligen beror på att Sverige varit ett starkt centralstyrt land de senaste femhundra åren. Men dels beror det på att den modernare gutniskan saknat ett etablerat eget skriftspråk och till huvudsak varit ett talspråk, och den grupp som hållit kvar vid det gamla språket längst är de människor som bott på landsbygden och i huvudsak då bönderna. Den bild som getts av gutniskan de senaste åren har dessutom övergått till att vara mer humoristisk och språket har använts mycket i komiska sammanhang och i t ex revyer. Barn och ungdomar skäms många gånger över det - ett fenomen som kan upptäckas i alla minoritetsspråk. Detta beror mycket på att de anser den representera något omodernt då mest äldre generationer behärskar språket. Men vad man måste komma ihåg är att gutniskan var ett språk som användes av hela den gutniska befolkningen under medeltid och bakåt, av alla klasser och yrkesgrupper; präster, handelsmän, hantverkare, domare, såväl som bönder. Och om man tänker sig tanken att så var fallet idag också, att gutniska hade talats av yngre människor, av myndighetsfolk, programledare i TV och präster i kyrkan  – då hade denna bild säkerligen varit helt annorlunda. Faktum är att många språk, eller rättare sagt de flesta språk varit mer eller mindre ett allmogespråk vid ett eller annat stadium. Ett bra exempel är de baltiska staternas språk som bara för ca 100 år sedan saknade klara skrivregler och moderna ord, och sågs även de som bondespråk, men fick dels genom Sovjets ockupation starka viljor att utveckla och framta sin egen kultur och språk.   

   En annan orsak är naturligtvis att man på senare år saknat både klara enhetliga och fastställda grammatiska regler såväl som eget framarbetat skriftsystem. Detta är grunden till alla moderna språks överlevnad. Ett språk utan skriftsätt och regler är som en orienterare utan karta.

 

Som det ser ut i dag så ser det ganska mörkt ut för gutniskan. Utan något som helst skydd sjunger gutniskan på sin sista refräng – och om inget drastiskt görs har den kanske uppgått helt i svenskan redan  inom en 20 års-period. Det är kalla fakta. Ett av de större hindren är förstås barns och ungdomars negativa bild av språket - och det är oftast i skolan som man tränar bort en del av sin gotländska. Barnen är gutniskans framtid och hopp och det är huvudsakligen denna negativa bild som först måste ändras innan gutniskan kan ha en chans till överlevnad.

 

Maila